Ta det lugnt i skogen.....

Igår var det dags för MTB i Hökensås naturreservat tillsammans med Nicke Bjarnegård och Christer Liliegren. Bra långloppsterräng minst sagt. Vissa partier av stigarna är krävande och kräver en del koncentration för att hålla sig på benen. Det blir då lätt att man slappnar av när man kommer ut på grusvägarna där det är lättcyklat.

Det var en del rejäla vattenpölar på de mindre skogbilvägarna igår efter skyfallet. Ibland körde man bredvid vattenpölarna och ibland inte. Dessvärre så valde Christer att köra i en vattenpöl som inte var direkt harmlös. Det tog tvärstopp och vurpan var ett faktum, dessutom i hyfsad fart!

Vi förstod direkt att denna vurpa var elakartad, det såg ut som axeln gått ur led. Naturligtvis så hade vi biltelefon med oss så vi ringde anhöriga före hämtning. Christer bet ihop och tog sig till närmaste asfaltsväg till fots tillsammans med oss i följe. Därefter så blev det bilfärd direkt in till Ryhov för hans del. Nicke och jag cyklade vidare till där vi parkerat vår bil. Vi var båda lite tagna av stundens allvar och ville bara komma hem så snabbt som möjligt.

Idag så pratades Christer och jag vid, och det visade sig vara en nyckelbensfraktur, dessvärre en inte alltför ovanlig skada för oss cyklister. Nyckelbenet hade gått av vid fästet mot axeln och idag väntas operation och sedan minst en månads rehab till att börja med, innan han kan börja använda axeln igen och träna upp rörligheten.

Mycket tråkigt men prognosen ser i alla fall god ut för att han ska kunna bli återställd.

Tråkigt men lätt hänt. Mina egna fortsatta funderingar till att fortsätta att cykla och kanske satsa ännu mer på träning/tävling känns inte alltför självklart just nu. När man väl står på startlinjen inför nästa långlopp så har jag i alla fall i bakhuvudet att inte ta onödiga risker och jaga tid, det är inte värt det!

Ta det lugnt på vägarna i sommar.