I never forget Ränneslätt, så stod det på våra muckartöjor från det numera nedlagda regementet I12 i Eksjö, där jag gjorde lumpen 1987. Nu var jag åter igen att vara på plats i den vackra staden Eksjö men av hel andra syften, 78 km MTB tävling!
Värmen var påtaglig men inte som dagen innan men väl upp emot 28 grader varmt.
Eftersom jag var föranmäld så fanns ingen återvändo, annars hade jag nog aldrig åkt dit. Att cykla i så pass varm väderlek är ju i princip hälsofarligt kan man tycka!
Väl till start i klassen H40 sport kom jag i alla fall. Många kända ansikten från Bitwise o Cykellistan hade dykt upp, cykelintresset i bygden verkar onekligen vara på topp!
Hur som helst, banan var ju torr i alla fall, annat än Bockstensturen förra året då det var en rejäl rotblöta, snacka om kontraster! När väl starten gick och vi kom ut till den första grusvägen, så märktes det att det var torrt, ett stort dammmoln men en begränsad sikt framåt i kombination av torrt vägdamm i lungorna var inte en alltför härlig upplevelse! När väl startfältet drogs ut så gick det bättre o bättre att cykla.
Värmen var påtaglig så jag hade som taktik att inte tokköra. En uppskattad cykeltid på ca 4 timmar i dessa förhållanden kan knäcka vem som helst om man inte dricker tillräckligt och kör för hårt.
Under loppet reflekterade jag över ett par saker, visst skulle det vara mycket stig på detta lopp o lite grusvägar o asfalt, men så pass mycket teknisk stig som det var med stenar o rötter kom lite överraskande för mig. Detta gjorde mig lite förskräckt och gjorde att jag cyklade lite väl avvaktande på dessa partier av banan. Det märktes tydligt eftersom jag ständigt blev omåkt av andra. Väl ute på lite enklare stigar o grusvägar flöt det periodvis på bara.
En annan reflektion jag gjorde under loppet var att man fick bekräftat ytterligare än gång att man inte är speciellt vass i skogens lite mer tekniska partier. Blev vid ett tillfälle ikappåkt av en tjej strax före ett parti av snabb grusväg och vi turades om att växeldra ett tag. Hon hade inte speciellt mycket power i benen, men när vi väl kom in på stigen igen så bara försvann hon. Imponerande bländande teknik där ligger man i lä!
Efter ca 40 km cykling i en rejäl nedförsbacke med sten o rötter så stod jag på huvudet, det gick bra förutom att jag fick punka på framhjulet. Det fixade jag ganska snabbt, lagningen tog nog inte mer än drygt 5 minuter Såg ett flertal cyklister som också drabbades av punktering men inte hade med sig lagningskit, dålig tajmning minst sagt!
Efter 3 timmars cykling gjorde sig värmen rejält påmind, kände att kroppen var rejält sliten, kanske en liten form av vätskebrist o värmeslag var på väg att infinna sig? Min högra höft började klaga lite också o kännas tung o stel, dessa krämpor brukar komma upp till ytan vid rejäla påfrestningar och beror på brottet på lårbenshalsen från december 2008. Körde därefter rejält avvaktande det handlade mest om att komma i mål, vilket jag gjorde efter 4 timmar.
Väl i mål kunde jag konstatera att de flesta från Cykellistan o Bitwise cyklat in mellan 3,30 och 4 timmar vilket tyder på hyfsad jämnhet och god form.
Det var skönt att få ta sig ett dopp i Sjön Hunsnäset efter loppet o bara koppla av. Känner mig i skrivande stund lite mätt på cykling och saknar inspiration. Tar det lite lugnare några veckor framöver innan det är dags att påbörja lite mer fokuserad träning igen, inför Bockstensturen i Varberg i början av september.
Nu till dagens bedrifter:
- MC Donalds Krister som cyklade in på dryga 3,40, imponerande med tanke på hans ringa MTB erfarenhet.
- "Skogsmulle" Anders som cyklade in på en tid på strax under 3,40 och bara ägt en MTB i drygt en vecka, livet är orättvist :-)
- Mina kusiner Henrik och Anders som la beslag på 2-a o 3-e platsen i motionsklassen, bländande teknik på stigarna verkar var nyckeln till deras framgångar.
- Tommy som tog sig runt trots att han spydde och mådde skit! Onekligen har han anammat Gunde Svans måtto att aldrig bryta ett lopp, starkt jobbat.
