Trots väntad höftoperation i höst så ser livet ganska ljust ut. Det finns stora förhoppningar att även i framtiden kunna cykla på en hyfsad nivå har jag förstått efter att hört mig runt med andra som gjort liknande operation. Dock med viss reservation för försiktighet och framför allt säker cykling.
Just nu håller jag igång så gott jag kan inför stundande operation i höst som ännu inte har ett fastställt datum. Jag tränar på så gott det går så länge det inte gör ont så är det bara bra att hålla igång, på så sätt går rehaben snabbare sen.
Har simmat en del uppe vid Rosenlundsbadet och även kört en del styrketräning. Det är intressant att se hur kroppen reagerar inför träningsformer som man annars ägnar sig åt ganska sparsamt. Simningen går riktigt bra nu, börjar få ett rejält flyt på crawlsimningen och även fin tajmning på voltvändningarna, känns inpirerande efter omständigheterna.
I dagens JP var det ett reportage om en ung kille som blivit av med båda benen och en arm i samband med att han blev påkörd av ett tåg. Snacka om tunga besked visst är man förskonad....
Trots detta verkar killen vara igång och må bra bla med stora framgångar inom handikappidrott. Hans tidigare idrottsbakgrund är förklaringen till att han överlevde
och är så positiv o viljestark.
Igår hade jag besök av en arbetskamrat som var ute efter en MTB, han föll pladask för min Isaac impact! Bestämde mig dock för att inte sälja cykeln utan att avvakta och se hur det blir framåt våren. MTB cykling ska nog funka även framöver, även ifall det finns vissa riskmoment och är en liten alltför stökig idrottsform efter en genomförd en höftoperation. Man kan ju dock anpassa sig till att köra på lite mindre tekniska stigar och skogbilvägar utan att för den skull äventyra hälsan!
Tack för allt stöd från alla mina cykelvänner. Man inser vilka fantastiska nya vänner man
lärt känna via cyklingen, kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar